One
like a simple question looking for an answer.
Now I am the whale listening to some inner call,
swimming blindly to throw myself upon your shore.
Jag tror jag saknar dig.
Jag vill skriva, men tänk om det blir fel.
Tänk om det inte blir du och jag,
tänk om vi inte hittar känslorna vi trodde fanns där.
Så jag skriver inte.
Kommer du ihåg vilken låt det är?
fredag
Idag har jag:
1. Sovit till 11
2. Fått mobil och bytt operatör till comviq kompis
3. Lagat sjukt god mat med mamma
4. Ätit massa ben n jerys
5. Kollat damernas detektivbyrå TVÅ gånger
6, Suttit på balkongen och druckit te och filisoferat och lyssnat till regnets smatter
7. Väntat på mamma i ca.40 min på en metallstol eftersom hon var på någon slags massage
8. Bokat tid för trådning av mina "busk"ögonbryn tills på torsdag, sedan är jag fit fo fight
9. Läst mer om portugisisk vattenhund och kollat bilder samt pratat med Glen och mamma om hur vi skulle göra om vi köpte en.
Jag önskar mig
ps. Jag är rätt intensiv
Ibland
Jag vill skriva något storartat, något i stil med Shakespeare kanske. Eller kanske ta en sådan vacker bild som fotograferna får krokodiltårar i ögonen av. Fast jag vill hellre det första, men klarar jag av att skriva ett bra slut eller helt enkelt att skriva klart den? Hmms.
Men jag är varm, varm i hjärtat kanske. Jag vet inte. Just nu vill jag nog ha en perezperson liggandes bredvid mig i min säng. Sjukt mys. Skulle satt mig upp och frågat vad som händer.
Jag blev glad, Rasmus och Tove ringde mig för ett tag sedan och undrade om jag ville hitta på något ikväll.
Jag vill byta namn på vårat nätverk, jag vill det ska heta Hakuna Matata, livet är kort. Men för det första vet jag inte om allt det får plats och för det andra så vetjag inte hur man ändrar heller.
Sedan lagade jag en mycket god typ gryta, bara sådär. Inget recept eller något. Bara mina händer och min hjärna. Llyn Falk är grym helt enkelt.
Denna borde läsas:
Pojken i fönstret
Allt var stilla i den lilla byn. Löven hade precis börjat falla från de vitsvarta träden och älgarna tuggade på de sista halvruttna äpplena som låg kvar från sommarskörden i det gulnade gräset. Det var höst i luften och diset låg kvar den tidiga morgonen. De sista flyttfåglarna svischade förbi ner mot söder och gav atmosfären lite liv. Älgarna tittade förvånat upp mot skyn och studerade fåglarna intresserat för att sedan återvända till sitt äppeltuggande. Det var höst, det kände Melvin in i märgen som satt i sitt fönster. Han kunde se allt som hände utanför, till och med det orangespräckliga gröna lövet som faller från trädet på andra sidan gården precis nu. Han såg grannens katt som smög sig in i ladan och hörde tuppen gola.
Melvin var en femårig föräldralös pojke, hade svart, lockigt hår och nyfikna, stora gröna ögon. Han var lugn. Allt som en drömson skulle vara, men ändå hade hans mamma lämnat honom utanför barnhemmets dörr en tidig höstdag för några år sedan. Han mindes att det regnade och var smått kyligt, han hade en regnkappa och stövlar på sig, men stövlarna var spruckna så de var inte till någon stor hjälp. Han hade stått där en stund, paralyserad av mammans farvälkyss, när en ung kvinna öppnade dörren och slet in honom i värmen. Han var tacksam för att han inte behövt knacka på själv. Dessa minnen var bara vaga. De var som i en dröm, när man tänker efter blir de luddiga och man inte kan avgöra vad som var med eller vad man tror var med. Men han antog att dessa minnen stämde.
Han tyckte om att sitta i sitt fönster. Alla de andra barnen på barnhemmet var en aning rädda för honom, de tyckte han var underlig. Han satt ju bara där i sitt fönster och tittade ut. Ibland kunde man höra ett litet gnyende från honom men inga ord. Kvinnorna i huset visste inte om han kunde prata eller inte, om han var efterbliven eller inte. Eftersom att han inte sa eller gjorde någonting kunde de inte heller utesluta att allt var som det skulle. I början av sin långa vistelse på barnhemmet var Melvin mer aktiv, han satt inte bara där i fönstret och såg dagen springa förbi, utan gick mer än gärna på skogsvandringarna som erbjöds på torsdagsförmiddagarna. Vid denna tid hade inte Melvin ett eget rum eftersom personalen ansåg att han vara för liten för att sova ensam. På dessa utflykter studerade han skogens växt- och småkrypsflora med ett intresse de vuxna aldrig sett hos en så ung pojke tidigare. Han kunde vara i sin lilla värld från början till slutet av utflykterna, sa inte ett knyst, och gick framåtlutad och vände på en liten sten här och där. Allt eftersom han blev äldre och lärde sig alla blommor och insekter tröttnade han på att följa med på utflykterna, och ville hellre sitta och studera det levande konstverket, han tyckte naturen var, utanför hans fönster.
.
Onsdag
Valborg!
sedan kommer jag inte ihåg något mer såhär, allt var en enda röra. Kommee ihåg att vi stötte på några 93or som några i gängen stalkade, haha. det var lite kul och alla utom jag, malin, linnea, sandra och ernst följde efter dom. Vi stannade kvar vid zinken och jag ringde jim! Sjuuukt pinsamt! Haha. Men vafan, jag var full okej? Och Linnea ringde Marcus/markus men han svarade inte!!! ! Sedan på något sätt kom vi til långholmen igen och träffade Alice, Kaki, Lisa, Carro,Daniel, ernst , Rasmus, Amanda, Frida, tove Och Ella som hittat sina gamla fyllestrul och deras gäng. Så Vi var påväg hem till Edvin tror jag han hette, men vi kom inte så långt för min mycket nära kärleksvän blev illamående. Inte käkat nästan något under hela eftermiddagen och kvällen. Så vi (lisa, jag ernst och kär´leksvän) blev kvar vid hornstull medans de andra åkte till liljeg´holmen. Men sötnosarnalinnea och sandra bestämde sej för att gå av vid liljeholmen där en buss som skulle gå mot edvin var. vi kom dit och då kommer alla från rosa, Alltså hur kan en klass bli så underbar som Rosa Parks? Fattar inte det, visst finns det mobbare, men de är få och dom gillar vi inte så dom bryr vi oss inte om.
Jag, linnea och sandra drog hem runt jag vet inte vilken tid det var men precis när jag somnat får jag ett sms av Adde. Vi har inte pratat sedan jag sov hos han och detvar i januari . Sedan helt plötsligt nu får jag ett sms av han, haha.! Han skulle iaf komma till mej bestämde vi och han ringde mej när han var vid gullmars. Sjukt fin röst har han. Han stötte på tyo en kompis eller nått så han skulle ringa upp och det gjorde han men han la typ på sedan orkade jag inte ringa upp för jag var så jädrans trött. S¨å jag somnade. Undra om det bara var för att han var full och hög som han ringde, eller nått annat. HAHA.
Idag har vi solat, grymt skönt och jag är lite bruuuun!
jag hittade mickes halsband han fått av linda igår. höhö, kanske ska skicka tillbaka det precis som han gjorde med sin förlovningsring